hannagustin

Mamma väckte mig och frågade om jag ville följa med och shoppa något onödigt, jag svarade inte och egentligen visste jag inte vad hon sa. Jag var så trött och ville bara att hon skulle gå, men när hon påpekar att jag inte svarar frågar jag vad hon sa och hon upprepar frågan. Jag säger jag vill bara sova, vilket är föga förvånande tycker jag i efterhand. Eftersom det är ju inte vanligt att mamma vill at vi ska gå och shoppa tillsammans, det brukar ju vara pappa som vill det. dessutom så är ju shopping ett intresse som jag inte har kunnat göra på ganska länge, på grund av pengabrist. Men jag har både känt mig trött, lite vilsen och nere de senaste dagarna att jag kände att jag bara ville sova genom dagen. Men då började mammas tjat och det orkade jag verkligen inte med, för det är något väldigt gnälligt och "jag orkar inte mer"-känsla när hopn tjatar att jag gick upp ändå. Nu i efterhand är jag glad att jag gick upp i tid, även om jag inte somnade fören klockan var 5 i natt.

Hoppas jag hittar något fint.

H