The street of flowers
Det var så länge sedan men ändå så normalt. Lika bekvämt som det brukar vara när vi är på blomstergatan, det var som vanligt. På något underligt vis så var vi samlade nästan hela truppen på blomstergatan igen, efter att ha varit ifrån varandra väldigt länge. Vi är så spridda nu, Malin bor i Fagersta, Jossan bor i Sura, Malinw har flytt landet och jag och Martina jobbar arslet av oss här i Västerås. Det blir väldigt sällan vi träffas, men igår lyckades vi och jag har verkligen saknat den bekväma och trånga känslan på 29 kvadrat.
Jag kom dit runt 10 på kvällen och vi började kolla på en film som Malin fått med i Elle-tidningen. Det var en film som handlade om Coco Chanel, men det var inte den nya som visas på bio nu. Men det var i vilket fall en riktigt vacker och underbar film. Jag var inte ensam om att inspireras av denna dam, hennes sett att klä kvinnor i det kvinnor vill klä sig i. Jag förstår verkligen varför hon blev så stor i modebranschen som hon blev, hon var en revolutionär. En mening i filmen som skådespelaren som spelade Coco sade var, Freedom is never out in fashion. Vilket är väldigt sant, men inte bara inom mode, utan inom musik och litteratur också. Att protestera mot det som inte är tillåtet genom kläder musik och litteratur är så coolt.
